Hektisk dag!
Idag har det varit en sån där händelserik dag och man inser framåt kvällen att man gjort väldigt mycket just denna dagen. Oftast känner jag att mina dagar bara "flyger iväg" till nästan ingenting och att jag inte får så väldigt mycket gjort eller uträttat. Inget som känns som av vikt och värde i alla fall..
Idag har jag gjort massor i alla fall!
Klockan 11 körde Claes och jag iväg till Jönköpings flygplats där hans plan till Skellefteå skulle avgå vid 13-tiden. Lilla Axamo flygplats är väldigt lagom stor och man behöver inte irra omkring och leta efter incheckningsdiskar eller vart man ska ta vägen. Det finns bara en lagom stor avgångshall och två små incheckningsdiskar. Ett litet café också. That´s it. Vi kom i god tid och satte oss ner och Claes köpte lite fika. Vi småpratade, fikade, läste Metro och jag tror inte att vi släppte varandras händer under hela tiden.
"Att skiljas är att dö en smula". Så sa min mamma en gång. Hon har så rätt.
Claes gick mot skylten "To the aircrafts" och vi höll om, kysstes mjukt och vinkade sedan åt varandra när han gick åt sitt håll och jag mot utgången.
Hoppas allt går bra dessa dagarna framöver... för oss båda.
Jag har ingen nu som kan hjälpa mej när kroppen bråkar med mej. När hjärnan är nästintill död och ingen som kan skoja bort mina mörka, ledsna tankar när jag inte vet hur jag ska orka en dag till med samma kämpande som jag håller på med varenda jäkla dag. Jag får klara mej med det stödet via telefon och andra förbindelser. Claes är en stöttepelare i min vardag och någon som får mej att vilja orka vidare.
Det är lätt att ge upp när man har ME. Väldigt lätt.
Jag åkte så hemåt och kom i lagom tid hem för att hämta Amanda vid skolan halv tre. Vi åt lite middag ihop hemma och sedan stack hon till en kompis. Jag hade tid kl 16 för kraniosakral behandling i Sandared. Detta var tredje besöket och jag var extremt trött idag. Hon tog hänsyn till det och tog sej an mej väldigt varsamt. Hon lägger sina händer på min kropp på olika ställen (om en hand läggs på magen så läggs den andra under ryggen precis "rakt igenom" eller läggs den ena handen under nacken så har hon den andra på framsidan av halsen) och så drar hon, masserar, trycker och "smågrejar" med mej hela tiden. Jag vet inte riktigt vad allt är för och hur det är tänkt och jag är alldeles för trött för att fråga. Det har nåt att göra med olika linjer i kroppen...på nåt sätt. Jag önskar jag kunde skriva mer om den kraniosakrala behandlingen men jag varken kan eller orkar det just nu.
(Man kan googla det om man vill veta mer....) Trots att det känns som om hon mest trycker, drar och jag inte har helt klart för mej vad det ska vara bra för så är jag slö och väldigt trött efteråt. Det känns i kroppen hur hon "farit över den" och det känns som om en ångvält kört lite lätt över mej. Hon är även kiropraktor och knäcker lite här och var också. Hon kombinerar alltså det kraniosakrala med kiropraktiken.
Jag hoppas på en förbättring i mina ME-symtom när jag börjat denna behandling. En endaste liten lättnad vore fantastiskt!
Efter Martina-behandlingen åkte jag hem och fick köra väldigt lugnt. Det var moddigt och halt och jag var en skitdålig förare. Huvudet hängde inte med och jag tyckte alla andra körde som krattor!!! Varför låg de MITT I VÄGEN och varför körde de så FORT? Jädra dårar....
Det var jobbigt att köra hem. Men inte berodde det väl på mej, eller?
Jag har haft en annons ute på Blocket där jag säljer mina mc-kläder och jag fick napp igår kväll av en tjej som var intresserad. Hon kom förbi ikväll och ville prova det. Jag hade ingen större förhoppning om att få det sålt eftersom hon absolut trodde att mc-jackan var för liten. Hon och hennes man kom i alla fall och hon hoppade i hela stället. I mina ögon tyckte jag nog att det satt lite för trångt men jag sa inget. Hon själv tvekade lite men kände ändå att "jo, det här sitter nog precis som det ska". Jag spädde då på lite käckt med "det sitter jättebra" och så var affären klar. Prutat och klart: 2000 spänn.
Nu ska Fröken V beställa några nya kläder åt sej själv. En svart/vit-prickig klänning att ha i sommar a la 50-tal.
Yess.....härligt!
Over and out for tonight!
2 kommentarer:
Kära vän...
Lite pengar bara till dig... Det kan du behöva! Fast jag tror det smärtade lite med att göra av med skinnpajen! Du tyckte ju mycket om det där hoj-åkandet ju!
Hur är det nu ikväll efter behandlingen?
Jag är lessen ikväll. Längtar efter att sitta hos dig på torsdag!
Saknar dig!!!
KRAAAAAM!!!!
Du har så rätt...visst svider det att sälja och se det "försvinna".
Det fick bli ett litet inlägg om just det ikväll.
Vi ses snart!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida