Impulsiv

Ibland förstår jag inte riktigt hur mina tankar drar iväg med mej. Jag känner att jag borde lugna ner mej och jag känner att det jag säger och gör är onödigt...men ändå gör jag det. Det är som om alla känslor i mej styr och vägrar bli lugnade. Trots att intellektet vet bättre så hjälper det inte.
Jag önskar ibland att jag inte var så impulsiv utan kunde lugna mej och tänka efter. Det skulle göra många situationer lite, liten enklare kanske....tror jag.

Jag har nog inte förstått att jag är impulsiv förrän nu i vuxen ålder. Har jag alltid varit det? Jag minns inte och jag vet faktiskt inte. Det låter roligt att vara impulsiv - som om det ger en möjligheter som inte skulle varit möjliga utan att man vågat "hoppa på tåget" eller att man inte missar möjligheter att få uppleva något. Det är nog sant. Att vara impulsiv är också att säga saker som kanske kunde väntats med...göra saker som inte alltid är så övertänkta....och glömma bort att låta intellektet styra.

Jag är impulsiv och idag var det ingen bra ide. Jag är ledsen för att jag lät den egenskapen ta över.