Min son

Idag är en svår dag när jag knappt orkar röra mej. Motvilligt gör jag det jag måste; äta, klä på mej och försöka börja dagen. Jag la just in lite foton från min kamera och ler litegrann....tänker...och ler ännu mer. I mitt hjärta ler jag mest. Min son. Min tokige, underbare son som ger mej så mycket oro, lycka, huvudbry och kärlek! Jag är så omåttligt stolt över min son som kommit så långt och som har ett sådant varmt, omtänksamt och enormt stort hjärta. Jag vet att han har svårigheter med skolan och en massa annat...men jag vet att i grund och botten är han så djupt ärlig och varm att han kommer att ta sej väldigt långt på det. Han gör aldrig någon medvetet illa med ord eller handlingar och han är öppen för alla vänner. Nya som gamla.

Min son Kevin. 16 år gammal. Min älskade Kevin...

Han sitter uppe sent om vardagskvällarna och tittar på tv på sitt lilla rum och vi tjafsar nästan varje kväll om att "nu är det dags att släcka...du FÅR inte titta mer på tv nu/spela x-box". Det är jag som tjafsar och tjatar och det är han som lugnt säger: "Men det är luuuugnt mamma..jag orkar imorgon ändå". Ja, hade jag ändå kunnat säga på morgonen om han vore svårväckt och surmulen att "jaha, se där...det är för att du sitter uppe så sent". Men jag kan ju inte säga det - för han har ett härligt morgonhumör och är för det allra mesta GLAD! På morgonen!!!!!!Han gör sej en kopp snabbkaffe, tar en dusch och där in emellan kan han komma fram till mej och ge mej en varm kram med orden "Åh, du är ju min allra bästa mamma ju" och så tar han tag om mej och lyfter upp mej i luften! Tokskalle! Men oj vilken bra start man får på morgonen...

Älskade Kevin - du får mej att le och du är härlig!!!

Häromdagen kom han strålande glad hem från skolan iförd denna mössa:

Jag skrattade glatt när jag såg honom (jag låg på sängen och vilade) och sa "vad har du på dej?" Då skrattade även han och sa: "Jag kom trea på en pingisturnering i skolan och vi vann såna här hemmastickade mössor. Jag valde en blå! Frän va? Den är SKIIITSKÖÖÖÖN! Vill du prova?"

Jodå, jag provade mössan och visst var den skön och öronlapparna var ju utmärkta - men det är ju VÅR nu! Inte vinter...

Men det bekom inte Kevin..han var jätteglad för sin tokiga vinst och hade den på sej INOMHUS resten av kvällen!

T o m lillasyster Amanda fick prova den! :o)

Det finns ingen dag som är den andra lik när man har en son som Kevin. Det mesta kan hända och det bästa kan hända. Allt i en salig röra och lika ofta som jag är vansinnig på honom - lika ofta är jag översvämmande stolt över honom och känner hur hjärtat är varmt för min son.

Min Kevin.