Kära Victoria

Kära Victoria,

Det var länge sedan sist och det var väldigt länge sedan vi sist hördes av. Hur har du det? Jag vet att du egentligen inte alls tycker om sådana artiga frågor men jag ställer den ändå och hoppas du vill svara mej.
Jag tänker på dej så ofta och tänker på allt vi gjort tillsammans. Alla åren vi tillbringade ihop och var som ler och långhalm. Alla åren vi lärde känna varandra och jag tänker på allt roligt vi gjort men även det som varit svårt eller jobbigt. Alla minnen blandas och blir till bra minnen. Jag minns alldeles särskilt väl en del saker som helt klart utmärkte dej. Det som gjorde dej till det du var.
Minns du hur du din träning? Din absoluta passion för att kunna kontrollera muskler och fokusera på kraft, uthållighet och styrka. Jag förstår inte alltid var den kraften kom ifrån men nog såg man att den alltid fanns där. Rytmen som du hade i blodet och som gjorde att du orkade i många lägen. Hade du bara den rätta musiken så kom allt det andra som ren magi. Minns du när du började träningscykla och du tog rundor på flera mil? Hur du njöt av farten under cykeldäcken. Minns du när du bytte till spinning? Minns du alla åren du töjt och bänt på alla muskler och fästen så du kunde gå ner i spagat och splitt hur enkelt som helst? Jag vet att du hade många strängar på din tränings-lyra...

Jag minns också när du hade klarat ditt mc-körkort efter en intensiv vår med körlektioner. Än en gång fantastiskt fokus på det du ville åstadkomma och den siste juni, precis innan semestern, var körkortet ditt. Du gick in på Stibix och pekade på den mörklila Yamaha Dragstar 1100 som var undanlagd åt dej och sa "den ska jag be och få". "Vill du inte provköra först?" frågade försäljaren. "Nej, det behövs inte", svarade du och log. Du fick din hoj. Du körde med glans. Minns du när du sedan tog nästa steg och bytte till en total sporthoj som tog dej på turer med fart, adrenalin och känsla? Åh, som jag minns det. Du log. Du glänste. Du njöt!
Jag minns så mycket av det vi gjorde ihop och jag saknar den tiden. Vad gör du med din förmåga till fokus idag? Vad gör du med din styrka och ditt varma hjärta nuförtiden?

Jag ville bara skriva ett par rader och höra av mej. Skriva ett par rader för att tala om att jag saknar dej intensivt. En del dagar faller några tårar över att jag inte hittar dej längre. Snälla, hör av dej snart igen....kom tillbaka. Jag saknar dej!

Kram
Victoria