Godnatt alla

Min älskade Claes kommer att klara sej. Han kämpar på med andningen, hostan, smärtan i lungan, tröttheten och insikten om att han har lång väg framför sej att bli helt frisk. En svår lunginflammation i vänster lunga. Han ligger kvar på intensivvårdsavdelningen och får andningshjälp och fin vård. Han får den bästa vård som kan ges just nu.

Min Claes är skör och sjuk men han kämpar enormt. Jag sitter hos honom en timme eller två mitt på dagen och sen åker jag hem och äter och sover lite. Sedan kommer jag tillbaka till honom på kvällen och stannar en stund. Han orkar knappt inte prata och han är andfådd hela tiden. Lungan är så inflammerad och det är pneumokocker som ställt till det såhär.

Insikten om att hälsan är värd guld har jag redan med mej i mitt bagage sedan jag själv blev kroniskt sjuk i ME men den slår mej ännu hårdare nu när Claes blev så dålig och jag maktlös stod vid sidan och inget kunde göra. Att ha sin hälsa och få vara frisk är allt. Har man det så har man allt. Har man dessutom kärlek och ett varm hjärta så kommer liksom resten av sej självt.....

Då blir livet precis så bra som man vill ha det!

Allt jag vill är att Claes skall bli frisk och stark igen och att få vara i hans närhet. Jag ska försöka leva med min ME så gott jag kan och alltid tänka på att ta vara på det jag har. Jag har mina ungar och jag har min Claes. Mer behöver jag inte. Jag grät av maktlöshet och oro igår men idag finner jag ny styrka i att veta att de kan kurera lunginflammationen med intravenöst penicillin och att Claes långsamt kommer att bli bättre. Jag kan sova gott inatt och lugnt veta att han blir väl omhändertagen av personalen på IVA.

Godnatt min Claes och godnatt alla ni andra....