Nu...
har det äntligen vänt. Nu är klockan tre på eftermiddagen.
Nu fungerar jag lite, lite igen. Nu kan jag stå upp, nu orkar jag lite, nu kan jag äta och nu är jag med i Livet igen.
Ibland är det väldigt svårt att vänta. Att ha tålamod och styrka att vänta.
1 kommentarer:
Jag säger som Gert Fylking:
ÄNTLIGEN!!!!!
*kramar om dig*
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida