Åt fel håll

Ibland tycker jag att livet bråkar för mycket. Jag tycker att det känns orättvist många gånger men för det mesta går det att reda ut, ordna, fixa och greja så det blir "ordning" på det igen. Lite åt det håll man vill ha det i alla fall.

Just nu är det rejält o-ordning på mitt liv. Jag försöker med alla krafter jag har att styra det åt rätt håll, att ordna, att ringa samtal så det blir ändringar eller tänka med alla hjärnceller jag har för att komma på nya lösningar. Men der hjälper föga. Jag är likförbannat inmålad i mitt hörn och färgen verkar aldrig torka så jag kommer därifrån!

Jag vill ha lösningar. Jag vill ha möjligheter. Det är svårt att komma någon vart när det är "bom stopp" och det inte över huvud taget går åt det hållet man vill. När Livet verkar skena åt FEL håll. Som en bråkig häst som sticker iväg.....jag håller in, jag försöker vända hästjäveln och jag ger den sparkar i sidan med hälarna så den ska förstå att det är JAG som bestämmer och vi ska VÄNDA. Men nej....

Den går sakta åt fel håll i alla fall.

Men jag kan lova att (nästan alla dagar) kämpa och SKA få det att vända. Jag tänker använda den lilla kraft jag har och den vilja jag besitter att vända hästen så den till slut travar på i skön takt i precis rätt riktning och då ska vinden blåsa skönt i mitt ansikte och jag ska le och tänka:

"Det är ju såhär det ska vara...vilken tur att jag kämpade..."