Hjärnsläpp

Nu tror jag att hjärnan är totalt överhettad. Det känns som om den brinner och jag försöker orka med alla ljud och framförallt; hålla ordning på alla tider och sånt man ska komma ihåg. Det går inte längre. Jag klarar det inte.

Idag har jag haft i huvudet att Amanda ska till optikern kl 15. Får inte missa tiden för den har vi missat två gånger innan. Tvungen att komma ihåg den idag. När jag kom hem för en stund sedan så finner jag ett mail ... där det står "Du kom inte idag. Vad hände? Jag väntade. Mvh Annette".

Jag läste och läste och läste en gång till. Vaddå "kom inte?"

Vad hade jag nu missat?

Så slog det mej.....samtalet med diakonen...var det IDAG? Jag rusade ut i köket och tittade i almanackan. Inget antecknat. Jag sjönk ner på golvet med tankar som rusade i min skalle, en kropp som är dödstrött och ett illamående utan dess like...FAN. Jag hade missat ännu en tid. Jag känner hur ledsen jag blir..hur kaosartat det är i min skalle och hur lite jag orkar hålla koll på. Det går inte längre.

Jag orkar inte. Jag kan inte ha alla dessa uppgifter, saker att komma ihåg, folk att ringa, ljud från tv:n och folk som handlar i affären samtidigt som jag. Hjärnan brinner och jag vill bara skrika ut min frustration.

Älskade Claes..kom och hjälp mej. Jag klarar inte allt detta själv.

Jag förbannar allt en stund nu och skäms så förfärligt för tider jag missar, folk som väntar på mej och saker jag förväxlar och inte längre kommer ihåg. Jag ska lägga mej på sängen lite och försöka se om elden som härjar i min hjärna kan lägga sej lite.....så lågorna blir lite mindre. Claes..kom och hjälp mej...