Tankekramar och flyttbestyr

När man har en sån här bra blogg som jag har så borde man blogga mycket mer. Det är en hel del saker som jag känner att jag skulle vilja och borde göra mycket mer. Dessvärre tar en flytt mer tid än man tror! På något sätt är det inte bara att packa upp sina grejer och "flytta in". Man ska verkligen FLYTTA IN också. På alla möjliga och omöjliga sätt. Jag ska inte räkna upp allt men om man drar en linje mellan ordna tv-kanaler till att få upp lampor i varje rum som dessutom har en glödlampa som funkar - så blir det ungefär allt ja. En miljontriljon saker som behöver ordnas. Lådor ska packas upp. Telefonsamtal ska ringas. Mat måste handlas och middag måste ätas. Och rätt som det är skiner solen en dag och då undrar man "ska jag börja måla i Amandas rum idag eller borde jag ta vara på solen?".
Svåra dilemman.

Vi tar dagarna lite som de kommer och försöker göra det bästa av dem. Jag gör helt klart för mycket och min kropp dummar sej allt som oftast. Claes är min ständige "sjukskötare" men ibland får jag klara mej själv. Jag känner mej i stort sett väldigt vimsig mitt i denna flytt och allt som hänt de sista månaderna. Alla som får sej en dänga av min vimsighet får förlåta mej och veta att jag lugnar mej och "kommer tillbaka". Jag vill vara med mina vänner och jag vill av glädje sätta mej ner och göra fina kort och skicka till dem....men det stannar i tankarna just nu. Tid finns inte till det och när det väl råkar finnas lite tid - ja, då kollapsar oftast kroppen. Idag somnade jag nästan sittandes ute på altanen och Claes fick in mej. Det var skönare att sova i min säng, vill jag lova.

Igår när jag gick ut för att hämta in posten nere vid vägen tog krafterna slut i den löjliga lilla uppförsbacken i vår trädgård och jag sjönk ner på knä efter att ha stått och vajat i vinden en stund. Sjönk ner i gräset och blev sittandes där. Hur länge vet jag inte men jag kände högen med post under armen. Jag blev tröttare och tröttare och tänkte "jag ska strax resa på mej...ska bara sitta här och blunda lite till". Kände hur jag var på väg att somna när Kevin kom och frågade "Hur är det mamma?"
Sen hjälpte han mej in. Inte fanken kan jag sitta med posthögen under armen och sova sittandes på gräsmattan heller!!! *suckar*

Jag önskar jag hade mer tid att hälsa på mina föräldrar för jag vet att de saknar oss. Jag ska ta hennes erbjudande om hjälp med vardagsrumsgardinerna och imorgon ville hon gärna hjälpa oss med att erbjuda att skjutsa Amanda till någon kompis i Fristad. Allt för att jag ska slippa köra och trötta ut mej. Min snälla mamma......

En flytt tar på alla och mitt i allt det ROLIGA så är jag väldigt utmattad just nu. Jag tar det lugnt och var vissa om att jag kommer tillbaka. När jag klarar det. Jag behöver bara FLYTTA IN lite och få ordning på tankar, funderingar, telefonsamtal, tv-utbudet, pelletspannor och annan skit. Jag är Målsrydsbo nu och börjar koppla om till att förstå det. Jag trivs här redan och jag har ett underbart ljusgrönt sovrum där jag finner vila & ro. Jag önskar ändå att jag orkade mer än vad jag gör... allt är ju så roligt. Gardiner så spännande att sy och sätta upp och tavlor jättekul att leta på nätet efter och kanske beställa. Så väldigt mycket kul att göra nu när vi har ett hus - och så lite kraft att genomföra det. Men jag tar lite varje dag och snart....snart ska jag nog ha upp en gardin till! :0)

Jag tänker på er alla och önskar jag kunde orka skicka var och en av er ett fint, härligt kort med orden: Stor kram från mej!
I min tanke gör jag det precis just nu.....

STOR KRAM FRÅN MEJ!