Fem färggranna ägg

På mitt köksbord står det fem vackra små påskägg i glas. De är ungefär 4 cm höga och lite ojänt ovala och trinda samt är tillplattade i botten så de kan stå upp. De är färgade som såna där fina glaskulor (puttekulor) som har färger som liksom hällts i kulan. Jag tror det kallas "marmorerat". Varje ägg har sin egen färg och endast en färg i varje ägg. Ett ägg är solgult och håller man upp det mot ljuset så ser man nästan rakt igenom det. Det är härligt gult!

Det andra ägget är ljusblått och mycket mer marmorerat än det gula. Det är så vackert blått... som sommarhimlen!

Det tredje ägget är orange och drar alltid till sej mitt öga. Orange är egentligen inte en färg jag har som favorit men ändå dras jag till just den färgen rätt så ofta. Det ägget är intensivt orange och man kan inte se igenom det. Det fjärde ägget är ljusgrönt. Precis sådär ljusgrönt som de allra första bladen på träden är om våren. Det har små prickar inuti av lite mer grönt och det påminner så om vår och sommar.

Sista ägget är lite annorlunda än de andra. Det är rött men skiftar i röd/guld om man håller upp det mot ljuset. De andra äggen skiftar inte i någon annan färg, det är bara detta röda som gör. Det har en fantastisk lyster och "passar inte riktigt" in men är ett härligt inslag i den annars så sedesamma ägg-gruppen. :o)

Dessa vackra ägg står alltså på mitt köksbord. Där lyser morgonsolen på dem och jag satte mej där för en stund sedan med min kopp té. Jag vände och vred på de små äggen. Jag tittade på dem. Höll upp något mot ljuset. Där satt jag och kände hur svårt dagen har börjat och hur svårt det är att stå på mina ben, vilken ovilja det finns i min kropp att ens fungera och hur jag måste få tag i en rejäl dos med "vilja" för att klara mej idag. Jag övervägde att gå tillbaka till sängen. Övervägde länge att inte ens försöka idag men mindes Kay Pollacks ord "du väljer själv hur dagen ska bli". Jag tänkte på det en stund.

Jämte de vackra fem äggen stod nämligen - i min fantasi - ett stort, fult, skrovligt svart påskägg. Det var så mycket större än de fem små så det hade övertaget. I mina tankar såg jag det och det var mot det ägget jag drogs. Det besvärliga, fula, ledsna, jobbiga och trista. Man såg att inget gott kommer ur ett sådant ägg.

I mina funderingar ploppade det upp en fråga: "Vilket väljer du?" Jag satt länge och funderade. Orkade jag finna en "vilja" idag? Kunde jag klara att vända dagen även om min kropp motarbetar mej så till den milda grad?

Jag ville tro det. Jag hade lust att kasta bort det stora, fula, svarta ägget...kasta det dit pepparn växer och inte låta det få ta mej. Jag tittade länge på de färggranna fem små äggen och kände att jag måste försöka finna glädje och färg idag. Hur svårt det än må vara.

Här är mina vackra ägg...ta gärna lite färg och kraft från dem om du behöver....