Islandströja, Afrikapaket och att inte bli missionär

Påskens sista dag - då skriver jag med lila. Det är min favoritfärg! Lila är så vackert, livfullt och gör mej glad. En gång i tiden, i min tidiga tonår, hade jag en fantastisk lila/vit islandströja i ulligt garn som mamma hade stickat till mej. Den var underbar och färgen var så härlig och det vackra fiskbensmönstret (heter det så, tro?) upptill var perfekt gjort.
Jag tror faktiskt inte att jag har kvar den tröjan. Om jag inte minns fel så gjorde jag mej av med den vid ett tillfälle för väldigt, väldigt länge sedan och jag tror jag gav den till insamling till barnhem i Vitryssland eller hur det var. Kanske sprang där en tonåring i något kyligt land i öst omkring i min vackra, lila tröja! Det hoppas jag!
En gång skickade jag en kartong med sommarkläder som jag hade vuxit ur till en tjej som jag hade som brevvän i Uganda. Mamma betalade säkert portot för den där lådan och säkert blev det dyrt. Men vännen i Uganda lämnade allt till en grannby där barnen blev överväldigade av de fina kläderna och allt kom till användning.
Tänk den där kjolen i regnbågens alla färger som jag hade på en skolavslutning i 4:an eller 5:an - den sprang nog någon mörk liten underbar flicka omkring där i Afrikas varma land. Det var en härlig känsla att ha skickat något till de som ville ha och behövde.
När jag var yngre ville jag jobba på barnhem i Indien eller Afrika. Hjälpa de ljuvliga små barnen och göra "nytta". Jag tänkte bli missionär ett tag för då visste jag att man fick åka och hjälpa till överallt. Problemet kom när min mycket intelligenta och smarta bästa vän; Anna, berättade för mej vad det innebär att vara missionär och att man först och främst skall vara kristen.
Då föll planen. Kristen i den bemärkelsen har jag aldrig varit och aldrig blivit så jag blev heller aldrig missionär.
Så var det med det.

Egentligen hade jag tänkt berätta att solen lyser så skönt och varmt och att min kropp blir så mjuk och följsam när värmen kommer. Jag hade tänkt berätta om min dag igår som blev så bra och hur jag kunde vara med hela dagen. Jag hade också tänkt att berätta att jag jobbar lite på en solbränna just nu och gjorde grundkurs A igår. Idag går jag på kurs B. Men .... inget av detta blev så mycket skrivet om när jag plötsligt halkade in på färgen lila och det ena gav det andra.
Det är nog det som kallas att "blogga". Man låter helt sonika tankarna få vandra fritt och skriver det som dyker upp. Islandströjor i lila och vitt samt paket till Uganda på 80-talet och drömmen om att bli missionär.
Jisses. Jag är ombytlig. Annat kan man inte säga.
Over and out - kurs B i solbränna börjar snart!
:o)