Lördag förmiddag

Lördag.

Bara ordet lördag klingar lite "ledig" i mina öron. Men lördagsmorgonar är ganska fulla med aktiviteter ska man ha klart för sej. Alla vaknar vid olika tider och äter därmed frukost vid olika tider och klockan 10 börjar melodikrysset. Då är det bra om man har sitt té klart och har själva krysset och en penna framför sej.

Det här med melodikryss är lite speciellt. Min mamma brukade lösa det på lördagar när jag var mindre. Jag minns det och det är som något "gammalt välkänt". När jag träffade Claes och han varje lördag löste melodikrysset så kom den gamla känslan tillbaka! Jag trodde faktiskt inte att melodikrysset fanns kvar - men både "Ring så spelar vi" och melodikrysset är kvar! Vi löser ofta det tillsammans (om vi har turen att spendera lördagsmorgonen ihop) men trots samarbete så är det nog ändå så att det är mest Claes som löser. Jag assisterar!



Idag var Claes hos sej och jag var hemma hos mej - så vi löste krysset var för sej men med lite sms-kontakt om vi körde fast. Så fint det låter: "om vi körde fast". :o) Det är en mindre överdrift, för Claes kör sällan fast. Det är jag som blir galen om de måste ta en svensk gammal visa i en annan tappning och frågar vem som är tonsättaren eller ett ord i titeln. Det är jag som kör fast och brukar ge upp om jag inte kan. Det är jag som då kluddar snabbt i krysset, blir arg och skickar ett sms: "Jag skiter i det här dumma melodikrysset". Claes blir aldrig förvånad.

Idag lyckades jag dock hålla tålamodet stången och jag kunde nästan alla frågor....

Men den riktige "melodikrysslösaren" är Claes. Han kan nästan allt!! Det är ett mysterium hur någon kan kunna sådär lagom om det mesta inom musikens värld. Det är bra att kunna. Men jag är en hejare på ugsnpannaka och det är inte han alls lika slängd på. Alla är vi bra på nåt!


Min mamma å sin sida sitter borta hos sej och löser krysset på sitt håll. Vi håller också sms-kontakt (oftast efteråt) och det är lika kul. Det här med melodikrysset har alltså blivit en vana, en slags "kontakt" och något som vi alla kan "samlas" kring även om vi inte sitter på samma ställe.

Tack Anders Eldeman för krysset varje lördag! (rösten din är dock bedrövlig...)


Nu har klockan stuckit iväg väldigt fort och jag borde hoppa i lite kläder. Amanda bestämde med en kompis och jag gav henne skjuts dit bort för en stund sedan. Sonen är på sitt rum och är på lika gott humör som alltid. (trots nån fest med diverse öl igår kväll och kom hem sent och mamma V satt på helspänn och hade inte haft en aning om var han var!!! MORR) Allt är lugnt och bara en sak saknas..
Min Claes.


Han kommer lite senare så allt är ändå som det ska! Lördag - det klingar skönt och ledigt.

Men nu, mina kära vänner, ska jag röja i köket efter 3 frukostar, några sängar att snabbt bädda litegrann och en tvätt att hänga upp. Jag ber till de snälla gudarna att kroppen ska hänga med en stund till!!! SEN lär det bli dags för Fröken V att vila/sova om hon ska orka hela dagen! ("vila" är ett riktigt skitord)


Ha en riktigt skön och ledig lördag! Kanske har nån mer än jag löst melodikrysset!!

Det har blivit fredagskväll och jag sitter vid mitt skrivbord och pysslar lite samtidigt som huvudet är ockuperat med tankar på vad som behöver göras omkring mej. Det är väl märkligt vad mycket som hela tiden ska "tas om hand" i ett hem. Är det inte disken efter ugnspannkakan jag gjorde tidigare ikväll så är det mina jeans som jag spillde senap på häromdagen som behöver slängas i tvätten. Jag har sällan ro eller en lust att sätta mej ner och börja titta på en film som börjar vid ett visst klockslag.

Är det en kväll då min arma kropp fungerar - ja, då gör jag gärna saker eller sysslor som jag kanske inte orkar imorgon. Risken finns ju att senapen får sitta kvar på jeansen och att den stora plåten där ugnspannkaka stelnat får vänta med att diskas. Lika bra jag gör det ikväll, tänker jag. Fast egentligen borde jag vila....det säger alltid min Claes. Han vet oftast mycket bättre än mej vad jag borde göra!
:o)

Jag undrar om jag mår så fint ikväll av rena turen eller är det något särskilt jag gjort som gör att jag klarar mej så bra? Hmmm...är det alla ägg jag ätit idag kanske? Ägg i olika former och färger (nästan) eller kanske är det medicinerna? Vet inte....om jag visste så skulle jag göra exakt likadant imorgon!!

Jag måste få berätta om igår...en händelse som värmde mitt hjärta så till den milda grad. Tänk vilken vänlighet och omtänksamhet det finns när man minst anar det..
Jag skulle in på ett möte i stan kl 13 och hade bestämt att försöka orka duscha och tvätta håret innan jag åkte. Direkt efter mötet skulle jag åka till min Claes och jag ville så gärna vara fräsch och lite fin. Efter duschen, som tog all kraft, inser jag att håret inte kommer bli tvättat och jag blir sur och besviken för att jag måste se ut som ett mindre vrak. (ett totalt vrak är jag bara när jag inte varken duschat eller tvättat håret fast att det behövs!) Jag mindes då orden som min frissa Petra sa förra gången jag var och klippte mej: "Är du i stan och inte har klarat att tvätta håret ... kom in så hjälper jag dej". Orden var som guld för mej då och de skulle komma att bli ännu mer värda.
Jag ringde Petra och sa som det var. Hon svarade: "Kom förbi bara så hjälper jag dej". Glad i hågen åkte jag på mötet och tog mej sedan långsamt till salongen. Benen bar mej knappt och när jag kom innanför dörren möttes jag av orden "Är det en svår dag?" Jag nickade bara. Jag fick genast sätta mej i stolen vid "tvätten" och med vana händer gjorde hon håret så rent och skönt ..så gott det luktade.. mm.
Efter hårtvätten la hon i en massa grejer (mousse och sånt där) i håret, blåste det torrt och fixade mej så fin, så fin. Efter 20 min var jag klar att möta världen igen! Så underbart det kändes och så lycklig jag var. Jag tackade så väldigt mycket och när jag tog fram plånboken säger hon med ett leende:
"Nä, det där bjuder jag på. Jag hjälper dej så gärna fler gånger..."

Tänk va...vilken omtänksahet! Om hon bara visste vilken hjälp det var och hur lycklig jag blev. Att bli förstådd på så enkelt sätt och att få hjälp med något som kändes väldigt viktigt för mej. Tack snälla Petra för ditt stora hjärta!

Jag åkte till min Claes och jag kände mej verkligen som hans prinsessa när jag steg innanför dörren i hans hus..

Mitt första....

Mitt första blogginlägg skriver jag här och nu. Jag behöver en sida som bara är för mej och där jag kan få skriva av mej om det som händer, det som inte händer, det som oroar, det som får mej att skratta, mina vardagar, min sjukdom, mina barn och allt jag känner och upplever.

Visst är det väl just det en blogg ska handla om?

Jag skulle kunna namnge denna bloggen "ME-bloggen" och inrikta mej på att skriva om min sjukdom men jag tror att inläggen och meningen blir tämligen andefattig. Att gå upp så i sin sjukdom kan inte vara bra - i alla fall inte för mej - därför väljer jag att låta bloggen få handla om precis allt som jag "Jag".

Allt som är Victoria. Fröken V.

Jag hälsar dej välkommen till min blogg och till mej själv säger jag:

Välkommen Fröken V - nu är det dags att börja skriva igen!